söndag 15 maj 2016

Flykten från läger 14 - Blogginlägg 3

1. Vad får du för bild av landet genom boken?

Svar: Nordkorea är nog världens mest slutna land. En kommunistisk diktatur som är styrd av Kim Jong - Un. Samhället är militariserad och människorna strängt övervakade. Nordkorea har också kärnvapen och ligger i konflikt med USA och Sydkorea. Ekonomiska problem har lett till svält och desperation. All motstånd har krossats med arbetsläger och avrättningar. Jag tror att det är den mest omoderna, mest outvecklad och märkligaste land just nu. Min åsikt om landet Nordkorea var redan väldigt dålig innan jag läste boken Flykten från läger 14. Men efter denna bok insåg jag hur allvarlig situationen är. Alla länder var annorlunda förr i tiden jämfört med idag på ett negativt sätt, men nästan alla har utvecklats idag. Alla länder kämpar för att få så jämställd samhälle som möjligt, för att ha ett så demokratiskt samhälle som möjligt. Det känns som att Nordkorea inte utvecklas, och det värsta är att de varken försöker eller vill.

2. Livet i lägret var allt Shin länge visste om, hur ändrades detta och vad var det som gjorde att han förstod att det fanns något mer utanför?

Svar: Jag tror att Shin mötte mycket nya saker i världen utanför Läger 14 som han inte var van vid, som också kommer att ta väldigt lång tid att vänja sig vid. Jag blev så intresserad av Shins historia, så jag kollade på några intervjuer som han var med i. Där fick han en fråga om vad han blev mest chockad över i världen utanför lägret. Hans svar var känslor. I lägret var det väldigt svårt att känna något. Man såg alla som fångar, man rapporterade saker man såg för sitt eget bästa, man såg inte sin familj som något värdefullt, man kände aldrig känslan av glädje, man kände sig aldrig älskad av någon. Det nämndes i boken att han känner att han håller på att utvecklas från ett djur. Han fick plötsligt mycket hjälp av människor och kände sig älskad, det gjorde också att han fick mycket skuldkänslor och mardrömmar om allt som han själv hade gjort i lägret.

3. Vad visar boken om denna konflikt?

Svar: Jag tror att folk utanför lägret inte riktigt visste hur dem som var i lägret blev behandlade, och därför trodde att det var acceptabelt med liknade läger. Men Shin berättar sin historia för att detta ska få ett stopp. Boken visar helt enkelt hur folk blev behandlade när de togs tillfånga till lägret bara för att de skulle arbeta.

4. Vad kan vi i omvärlden lära av denna bok och berättelse?

Svar: Jag personligen blev berörd av denna bok. Jag insåg hur svårt människor i andra länder har det, vad de får gå igenom. Nordkorea är bara ett exempel på det. Det finns andra länder som exempelvis Afrika som också är ett land med dåliga förutsättningar. Vi ska vara tacksamma för allt som vi har och det som vårt land erbjuder oss. Det jag tror att budskapet är med denna bok, som jag nämnde i mina tidigare blogginlägg är att man aldrig ska ge upp, hur svårt livet än är, man ska alltid se det ljusa i situationen och vara stark. Jag tycker att Shin förmedlar budskapet tydligt och lyckas beröra läsarna med hans dramatiska historia.

5. Det har framkommit i efterhand att allt inte helt stämmer i boken, platser och år stämmer ej helt, är detta något som ändrar din uppfattning om boken?

Svar: Att det har framkommit i efterhand att allt i boken inte stämmer, t.ex. platser och år påverkar inte min uppfattning om boken överhuvudtaget. De delarna man lägger mest fokus på och som är mest intressanta för min del är när han berättar om sina erfarenheter. Boken är i princip delad i två olika delar. På ena sidan skriver författaren fakta om landet Nordkorea och på andra sidan om Shins upplevelser. Jag var mer uppmärksam när jag läste om hans liv. Jag tycker inte heller att exakta årtal och platser spelar så stor roll och gör skillnad i boken.

6. Hur kan du i Sverige relatera till denna konflikt och bok?

Svar: Jag tror faktiskt inte att Sverige kan relatera till liknande problem. Sverige är ett av världens bästa länder att bo i. Alltså är det väldigt stor skillnad mellan Nordkorea och Sverige. Det största skillnaden skulle jag säga är politiken. I Sverige har vi demokrati, till skillnad från Nordkorea som är en diktatur. Sverige har också alltid varit ett neutralt land som oftast väljer att inte ta ställning till något och därför inte har fått gå igenom så mycket krig och liknade konflikter.

7. Visar verket på några tendenser till förändring i Nordkorea?

Svar: Boken visar inte på några tendenser till förändring i Nordkorea, nästan tvärtom skulle jag säga. Shin återberättar inte hans historia för att han tycker att det är kul, tvärtom så tycker han att det är väldigt jobbigt. Han återberättar sin historia för att kunna påverka och ändra samhället, för att folk ska få veta hur folk blir behandlade i Nordkorea med hopp på att detta ska få ett stopp. Efter läger 14 så flyttar Shin till olika länder. Ett av länderna är Sydkorea. ’’Det sydkoreanska samhällets ointresse för mänskliga rättigheter i Nordkorea är skrämmande. Deras livsstil gör att de inte vill tänka på någonting utanför deras gränser. Det betyder ingenting för dem’’ nämner Shin i boken. Shin och många andra nordkoreanska avhoppare klagar över att sydkoreaner ser de som obildade, illa klädda bondlurkar med dåligt språk och med ett eländigt hemland som det är alltför mycket bekymmer med för att man ska orka bry sig. Om inte Nordkorea ens får hjälp av sitt grannland, om ingen bryr sig om detta land, kommer det aldrig kunna ske förändringar.

8. Vad tror du är avgörande för att en förändring i landet och för en frigörelse för nordkoreanerna?

Svar: Jag tror att det måste ske många förändringar i Nordkorea innan situationen blir ännu allvarligare, om det nu kan bli värre. Jag tror att Nordkorea lever i sin egna lilla värld. De måste se sig omkring och börja utvecklas som de andra länderna i resten av världen gör. I Nordkorea lever troligtvis de flesta av landets medborgare utan vetskap om vad som händer runt om i världen, utbildningen är inte den bästa, och det kommer knappt in någon information in till landet p.g.a. de stränga förordningar som finns som rör yttrandefriheten och tryckfriheten, landet är helt enkelt otroligt isolerat. Nordkorea är också ett högst nationalistiskt land, där de inte bryr sig om omvärlden. Min åsikt när det gäller detta är att de måste se vad som händer i omvärlden och försöka utvecklas på samma sätt. Deras politik är också något som håller de tillbaka.

9. Kan du dra andra paralleller mellan situationen i Nordkorea andra skönlitterära verk och/eller filmer?


Svar: En annan bok jag har hört talas om som handlar om vardagslivet i Nordkorea har namnet Inget att avundas: vardagsliv i Nordkorea och är skriven av Barbara Demick. Det ger läsaren inblick i hur livet kan se ut i kanske världens mest strikta diktatur. Läsarna får följa flera karaktärer som skapats utifrån berättelser från människor som flytt Nordkoreas förtryck, alltså är den väldigt lik Flykten från läger 14. Exempel som tas upp i verket Inget att avundas: vardagsliv i Nordkorea är isolationen, könsrollerna, förhållandet mellan individ och kollektiv och hur diktaturen märks i samhället. Dessa exempel kan man också märka av i boken som jag har läst, Flykten från läger 14.

Flykten från läger 14 - Blogginlägg 2

1. Vad har hänt i boken (över ytan)? Har de blivit som du trodde, det du skrev om i inlägg nr 1 eller inte?

Svar: De sidorna som jag har läst i boken hittills handlar i princip om två olika saker. Först berättar de väldigt mycket fakta/information om landet Nordkorea och lägret och sedan vad Shin får uppleva där. Vad han får göra, hans arbete, hans skolgång, maten han får och hans familj är några exempel på saker som berättas om hans liv i Läger 14. Boken handlar om det som jag trodde innan jag började läsa den, men den är mycket mer brutal och detaljrik, vilket gör boken ännu mer sorgsam men samtidigt spännande.

2. Vad får du ut av boken nu om du går under ytan? Budskap, metaforer?

Svar: Känslorna som jag får när jag läser boken är väldigt blandade. I vissa delar vill man bara sluta läsa för det är så sorgligt och hemskt och i andra delar får man så mycket inspiration och känner att det finns så mycket budskap och så mycket man kan lära sig av denna bok. Ett starkt budskap är att man aldrig ska ge upp, hur svårt livet än är, hur värdelöst allting än känns just då så ska man aldrig ge upp. Ett annat budskap som jag tror att författaren vill förmedla är att man ska vara tacksam för allt som man har i sitt liv och tänka att det finns människor som har jätte många svårigheter i andra delar av världen. 

3. Om jag säger att det finns en koppling mellan boken och samhället, som författaren befinner sig i, hur tycker du att det syns i boken?

Svar: Protagonisten i boken föddes i läger 14 och har aldrig sett världen utanför. Därför kan inte han själv jämföra med samhället utanför lägret och eftersom att nästa hela boken handlar om hans liv i lägret, får man inte veta så mycket om hur samhället såg ut utanför. Men det sägs mycket fakta i boken som man kan förstå hur samhället såg ut på den tiden, iallafall i lägren. Det var väldigt mycket grupperingar, vilket finns kvar än idag i Nordkorea. Kvinnorna var inte värda något, de blev exempelvis utnyttjade. Vakterna hade sex med dem och på det sättet fick dem mer mat, vilket var svårt att tacka nej till på den tiden från kvinnornas sida. Ett annat exempel är att om en kvinna blev gravid i lägret dödade dem både barnet och kvinnan.

4. Hur skildras konflikten så långt som du har kommit i boken?

Svar: Bilden som jag får av kriget när jag läser Flykten från läger 14 är hemsk. Jag tror att det är det som är Shins tanke när han återberättar sin historia, att visa hur det var genom en negativ perspektiv. Jag tror att anledningen till varför han hjälpte en författare skriva en bok om hans liv och upplevelser är för att kunna nå ut till massa människor och få de att inse hur hemskt det var i Nordkorea, med hopp på att något ska förändras. Några exempel på hur man ser att landets situation var väldigt hemsk är att de inte hade hänsyn till barn, kvinnor var inte värda något och det pågick mycket våld.

torsdag 11 februari 2016

Flykten från läger 14 - Blogginlägg 1

1. Vad säger titeln dig?

Svar: Titeln är en av de viktigaste egenskaperna hos en bok och säger väldigt mycket. När jag läste titeln Flykten från läger 14 tänkte jag att det är en bok med mycket spänning, drama och att den utspelar sig under en hemsk tid.

2. Vem är författaren, vad vet du om denna person?

Svar: Författarens namn är Blaine Harden. Blaine Harden är en amerikansk författare och en prisbelönt journalist. Han är född 1952, alltså är han 64 år.

3. Läs baksidan. Vad får du reda på?

Svar: När man läser baksidan av boken så får man reda på att boken handlar om en ung man vid namn Shin Dong-huyk som föddes år 1982, i ett nordkoreanskt arbetsläger. Efter 20 år av svält, tortyr och angiveri lyckas han rymma och finner en helt ny värld utanför.

4. När är den skriven och när utspelar den sig? Vad vet du om denna tid/dessa tider?

Svar: Boken Flykten från läger 14 är skriven år 2013 och utspelar sig år 1982. År 1982 verkar vara ett år då det skedde mycket, exempelvis det nordkoreanska arbetslägren.

5. Var utspelar den sig? Vilken konflikt handlar boken om? Vad vet du om denna konflikt (beskriv kort)?

Svar: Boken utspelar i Nordkorea och konflikten den handlar om är nordkoreanska arbetslägren. Kommunistiska och nationalistiska strömningar som polariserade norra respektive södra halvan gjorde att två republiker utropades 1948, det kommunistiska Nordkorea och det nationalistiska Sydkorea, som båda gjorde anspråk på att representera det koreanska folket. Konflikten ledde till Koreakriget (1950-1953) mellan de två koreanska republikerna och som formellt ännu inte är avslutat med ett fredsavtal.

6. Läs första meningen/meningarna. Citera och reflektera över vad meningarna säger dig. Vad förväntar du dig av boken genom meningarna?

Svar: ’’Hans första minne är en avrättning’’.  Redan från första sidan förstår man att boken kommer vara väldigt spännande men samtidigt hemsk. Man förstår också att den unga killen kommer att gå igenom mycket innan han äntligen får fly och finna den riktiga världen utanför lägret. Något som jag reagerade på var att boken är skriven från tredje person perspektiv, det skulle vara mer intressant om det var skriven i första hand perspektiv. Man skulle sättas in mer i handlingen då.

7. Hur börjar handlingen?


Svar: Handlingen börjar med att den 4 åriga Shin Dong-huyk följer med sin mor till en veteåker nära en flod där vakterna har ställt upp flera tusen fångar. Pojken tyckte att folkmassan var spännande och därför tog sig ända längst fram där han såg fångar som blev avrättade.

torsdag 17 september 2015

Novell - Kostym

1.  Texten tar sin börja i Singapore flygplats, där en ensam person befinner sig och det enda hen äger är några dollar och kläderna som den har på sig. Det är sent. Plötsligt ser personen en man lite längre bort. Han är vältränad och har på sig en glansig kostym. Efter ett tag går hen fram till mannen och frågar ifall han möjligtvis har eld, vilket det visar sig att han har. Det slutar med att personen liftar med mannen. När det kommer fram till slutdestinationen säger mannen, ’’Jag vill träffa dig igen’’. Kort därefter befinner de sig i hans hotell. De spenderar natten tillsammans. På morgonen när mannen är ute på sin joggingrunda, kollar hen igenom hans grejer som hen sedan lägger i sin egen väska och går iväg.

2. Texten var svår att tolka enligt mig. Det som är svårt att tyda i texten är ifall ena personen som det till största del handlar om är en kvinna eller en man.  Men automatiskt kopplade man personen till en kvinna, trots att det inte framgår. Men spelar det egentligen någon roll vad det är för kön? Det kanske är det som är själva budskapet. Det verkar också vara en klasskillnad mellan de två personerna. Jag tror att textens budskap är att alla vi är människor och bör bli behandlade på samma sätt. Vi måste komma till en nivå där vi läser en sådan text och inte bryr oss om vad det är för kön, för det skulle inte göra någon skillnad.

3. Novellen är skriven 1995. Vad jag tror är att samhället rent genusmässigt inte alls låg på samma fas som idag. Jag skulle definitivt säga att det har blivit en otrolig förbättring på acceptans. Genusdiskussionen är mer utvecklad och mer human. Så om den texten hade skrivits för 50 år sedan skulle den fått ett annat bemötande av samhället. Man skulle egentligen kunna koppla den här novellen till många texter. Inte på grund av handlingen, utan känslan.  Undra och söka efter vem man faktiskt är och vilka man tillhör.

Av: Anastasia Sidera
Klass: ES14A


fredag 29 maj 2015

Blogginlägg - Konstfilm

Hur har ni tänkt med er konstfilm? Vad är ert budskap? Hur har ni tänkt med temat gränsöverskridande?

Svar: Det första vi tänkte på när vi läste uppgiften var att göra något som man egentligen inte får göra + färg. Genom det försökte vi bygga en idé. Vi fick lite inspiration av en konstfilm som vi fick se men så klart så gjorde vi inte likadant. Något som är gränsöverskridande är ju mobbning och något som pågår speciellt i vår ålder och som vi tycker är passande när det gäller skolan. Alltså ville vi skapa en film där vi visar hur dagens samhälle ser ut när det gäller mobbning. Vi tänkte lite olika med hur vi ska få med måleri i vår konstfilm. Vi tänkte till exempel ha färg på kroppen men alla höll med om att det skulle bli väldigt stökigt. Så vi kom fram till att vi skulle ha läppstift och tröjor i samma färg. Vissa skulle ha blå, andra skulle ha röd. Röd skulle man ha om man är ''mobbaren'' och blåa om man var ''annorlunda''. Vårt budskap är att våga vara annorlunda, inte falla för grupptrycket, inte bry dig om vad folk tycker och vara den DU vill vara. Det är något som många behöver bli påminda om idag. 

Vad har din roll varit i gruppen? Hur har du bidragit till gruppens resultat?

Svar: Jag har bidragit ganska mycket till gruppens resultat. Jag har hjälpt med att komma på idén, jag kom med idén att vi skulle ha läppstift som måleri men jag har också en viktig roll i konstfilmen. Jag är den utsatta, alltså huvudkaraktären. Sedan är det jag som har redigerat videon, men så klart med hjälp av min grupp också. Jag tror att de andra i min grupp uppfattade min roll som ganska stor. De frågade alltid mig om hur vi skulle göra och min åsikt spelade stor roll. Jag var en viktig medlem i gruppen som gruppen inte kunde göra så mycket utan kändes det som. Om jag hade bestämd för mycket tror jag inte att det skulle bli lika bra resultat. Det är ju alltid roligare att lägga ihop många olika idéer i en eftersom att alla tänker så olika, och inte att en person ska bestämma allt. Om jag inte hade den rollen som jag hade i gruppen och inte gjort så mycket så skulle inte gruppen ta lika stort ansvar. 

Hur har ni tänkt kring kombinationen med måleri? Hur kunde ni har gjort konstfilmen på ett helt annat sätt? Kanske om du hade fått bestämma helt? Eller om uppgiften var att kombinera exempelvis stickers med film? 

Svar: Vi hade två andra idéer i början. Den örsta var graffiti. Det var det första vi tänkte på när vi hörde ordet gränsöverskridande. Vi visste inte vad vi skulle göra, men vi skulle i alla fall ha graffiti som måleri. Den andra idén och det var att vi skulle ha färg på kroppen. Om vi skulle köra på det istället så tror jag att det skulle bli rätt coolt men det skulle bli för likt videon som vi blev inspirerade av. Vi tyckte att det skulle bli mer unikt med läppstift. Sedan för att göra budskapet, de olika karaktärerna och skillnaden mellan de ännu mer tydlig så valde vi att ha på oss tröjan samma färg som läppstiftet. Men kläder kanske man inte riktigt kan kalla för måleri. 

Har ni prövat några alternativa lösningar under uppgiftens gång? Hur tycker du de olika lösningar har bidragit till ert slutresultat?

Svar: De mesta alternativa lösningar prövade vi innan vi kom fram till vad vi ska filma och vad budskapet ska vara. Graffiti var får första idé. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra, men vi ville gå till stan och måla graffiti eftersom att det är både gränsöverskridande och måleri. Vår andra idé var ungefär samma som vi gjorde fast istället för läppstift så skulle vi ha färg på kroppen. När vi väl hade gjort ett bildmanus så följde vi den jätte bra. Vi kanske prövade olika vinklar, eller olika ställen att filma på. Efter att vi hade filmat så testade vi olika låtar. Vi ville inte ha en riktig låt, vi ville ha en kontigt melodi så att man skulle få känslan av att det är en konstfilm. Vi ville också ha en house låt eftersom att den är glad på vissa ställen, och lugn på andra, precis som vår video. Vi testade också olika efftekter under redigeringsprocessen.

Vad är du nöjd med? Finns det något du skulle vilja ändra på/göra annorlunda?

Svar: Jag är väldigt nöjd med budskapet och tycker att vi lyckades förmedla det på ett tydligt sätt. Sedan är jag nöjd med läppstift-idén. Att vi lyckades få ut det budskapet bara av ett läppstift tycker jag är unikt. Något som vi skulle kunna göra annorlunda om vi hade mer tid är att redigera på ett bättre sätt. Det var lite som en enkel video, inte som en ''konstig'' konstfilm. Vi skulle lära oss programmet Premiere lite bättre och lägga till coolare effekter. 

torsdag 16 april 2015

Medieproduktionen - Persona


Eveline är 26 år, bor i Vaxholm och jobbar som journalist. Evelines jobb ligger i centrala stockholm. Hon åker alltså buss, färja och tunnelbana varje morgon till hennes jobb. Hon spenderar väldigt mycket tid med hennes mobil och sociala medier är en stor del av hennes vardag. Inte bara för att hon anses tillhöra internet generationen utan också för att hon måste se vad som händer runtom i världen baserat på hennes jobb.

På hennes fritid gillar Evelive att sporta, ta hand om sitt utseende, använda sociala medier och vara med kompisar. Hon dansar streetdance och gymmar många timmar i veckan. Eveline gillar också mode, smink och shopping. Så, förutom sportig så är hon också väldigt mån om sitt utseende.


Apparna som hon använder mest är musikappar och bildappar. Exempelvis spotify och we heart it. Eftersom att Eveline är så intresserad av mode, utseende, design osv. så tycker hon att estetik spelar väldigt stor roll i en app. Det ska vara fint men inte för mycket. ’’Färgglada färger och bra namn på appen fångar också intressen och får någon att ladda ner den’’, säger hon. Att vilken målgrupp som helst ska kunna använda den är också en viktig egenskap. Den ska vara användarvänlig och det ska finnas så många genvägar som möjligt och inte många knappar man ska behöva trycka på för att komma dit man vill. Den ska dra så lite batteri som möjligt och man ska kunna göra allt på appen utan att ha tillgång till internet. Något som inte passar hennes preferenser är reklamen på apparna.